12 arbetsdagar i rad kan köra slut på alla även om man jobbar med det man älskar. Hala vägbanor och stigande vind gör inte mitt jobb lättare, snarare tvärtom. Så nu välkomnar jag helgen - två långa, lediga dagar där jag inte inplanerat mycket mer än att hitta tid för genomborstning och lite grovtrim av mitt lilla monster. Han ska lämnas på Hundpiffet på onsdag igen och jag vill inte skrämma Renée som förra gången ;-)
Idag mötte vi tre nya hundar som vi kanske ska rasta i framtiden. Tre snygga killar, två pudlar och en dvärgschnauzer. Mötena gick jättebra, med dvärgen fick Vovven även springa lös.
Det är så intressant att se det där med vovven min... När han möter en ny hund blir han alldeles till sig som resulterar i att han morrar och försöker skrämma bort den andra - om han själv får bestämma. Så mitt jobb den senaste tiden gick ut på att visa honom genom alla önskade hundmöten (och hålla oss borta från de oönskade genom att jag själv ställer mig i vägen och "viftar bort" främlingen) - och det gick suveränt!
Alltså med hundmöten menar jag verkligen möten, face to face, och inte att passera den andra hunden. Att passera är ganska lätt, Vovven håller bra fokus på mig (nuförtiden t.o.m. lös) och tålmodigt väntar ut sin belöning och om han glömmer sig en stund räcker det med ett mkt snällt "nej" och han tittar genast upp =)
Har berättat det för Johan vid sista kurstillfället och han håller med om att de flesta hundarna går ihop med andra hundar (oavsett kön) om man bara låter mötet ske avslappnat. Och det är det jag håller på med när jag introducerar Vovven och en potentiell kund.
Idag fick jag vid många tillfällen uppleva hur min egen hund utvecklats på sistone. Måste erkänna att jag en gång tidigare känt att inkallningen inte skulle fungera hos oss, att vi måste ha gjort nåt fel eftersom vår vovve alltid väljer nåt annat före oss men... det vänder! De senaste 5 veckorna har han alltid valt att komma till mig framför att springa till en hund/katt eller vad det nu kan vara. Of course pratar vi inte 200m avstånd eller liknande, jag vet Vovven gränser. Därför väljer jag att påminna honom lite då och då att hans plats är vid min sida. När jag bara märker att han börjar vandra i sina egna tankar ropar jag på honom och får honom att gå i fotpositionen en stund innan jag ger frikommandot. Och genom riktigt täta belöningar fick jag faktiskt honom att börja kolla bakåt mycket frekvent för att se om avståndet mellan oss är ok enligt mig =) Det verkar ha varit nyckeln =) Nu behöver jag inte belöna honom lika ofta längre - men jag väljer att göra det ändå som påminnelse. Avvaktar några veckor till innan jag signifikant minskar på belöningen.
Att gå i koppel har han också lärt sig, verkar det som. Visst kan han fortfarande dra åt det ena eller det andra hållet när han känner superintressant doft men i övrigt går han helt ok =) Och börjat fråga om lov när han känner nån lukt längre bort som han vill undersöka närmare! Han vet att om han drar dit kommer han inte fram och jag kommer inte tillåta honom att lukta på just den fläcken - men om han visar mig att han vill dit genom att sänka huvudet och titta på mig under luggen (så har han själv valt att göra det) - då kommer jag flytta mig närmare honom så att kopplet räcker och ett "varsågod" kommer =)
Har dock fortfarande inte kommit fram till hur man får honom att släppa en boll utan att vi behöver köra ett byte mot en annan boll. Blir svårt att få plats med två bollar på varje promenad i sommarkläder sen ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar