Då har vi haft en bra arbetsvecka som avslutades med ett träningspass med tjejerna (flera fyrbenta än tvåbenta) i Stardogshallen på Färingsö. Mysig liten hall, ganska precis rätt för 2-3 träningskamrater. Kommer definitivt tillbaka.
Schnauzern älskade underlaget - skön matta som man kan rulla sig på och alla sorts läggande var plötsligt inte så farliga ;-)
Precis! Jag hade tidigare trasslat med läggande under gång och till slut gett upp tanken om att få det fint - vilket resulterade i ett uppehåll på flera månader. Vad hände igår? Ja, jag tänkte bara prova om det funkade... Och fick Schnauzern "på fall" direkt! :-) Efter några repetitioner blev han lite segare igen men det finns hopp!!
Hopp över hinder - nöjd. Ff - hyfsat nöjd. Ställande - supernöjd. Läggande - nöjd.
Provade också på 2:ans apportering (min hund förstår inte ordet "apport", han tvekar... kör jag med "varsågod" gör han det hur fint som helst!) och rutan (lite försiktigt och mest för skojs skull, Schnauzern fattade på en gång att han ska i mitten, det var dessutom något han försökt sig på helt själv - han såg koner, såg bandet, tittade upp på mig lite frågande och så tog han ett steg mot och när jag skrattade ut "bra, Strike!" studsade han dit och ställde sig inne!).
Och så... Metallapporten. Supertaggad schnauzer sitter och väntar på apporten, jag presenterar, han öppnar munnen, griper, hör metalljudet mellan tänderna... spottar och vänder bort huvudet!
Nej, matte! Det där är superäckligt och jag tänker absolut inte leka med dig med det! Ge träapporten snarast!!
Så fick jag köra hela klickergrejen från början - titta på apporten, nosa på apporten etc. (dock mkt fortare än vid nyinlärning). Till slut fick jag honom att hålla apporten en liten stund och jag hann med en suddig bild innan han fick nog ;-)
Så körde vi lite rally också, backande mot en vägg - och backande framför spegeln utan någon vägg. Det börjar ta form det! :-)
Högerhandling börjar se snyggare ut, det har inte varit så svårt som jag trott det skulle vara. Troligen agilityns förtjänst men också för att vi använt oss mkt av högersida och sidbyten på vanliga promenader sen valptiden. Gick genom typ alla sidbyten igår med en bra känsla.
Det jag måste träna lite mer på är positionen - för rallyns skull spelar det ingen större roll, han är rätt nära mig ändå, men för lydnadens skull skulle det vara trevligare med mindre gap mellan oss och snyggare, tajtare svängar.
Klossen åker fram snart igen.
Fokuset var det inget fel på dock!
Jag älskar min skäggiga vän. "Bara" snart 4 år har det tagit oss att vara där vi är nu men nu, nu är vi ett team!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar