MH och framtida-rasen-dilemmat

Så är det gjort. Min vovve har nu känd mental status! Har fått höra att jag har en väldig trevlig schnauzer och att inte så många andra beskrivna inom rasen var så tillgängliga och duktiga som min :-)

Vad var exakt hur jag tänkte att det skulle vara?
Spökena, naturligtvis. Jag visste att Vovven kommer att tycka att de är hur obehagliga som helst. Så blev det också. Fick släppa kopplet för att han skulle få springa iväg... 5:an blev det tyvärr. Hans största rädsla... Fick höra att han blivit ordentligt arg på dem och inte visste vad han skulle göra med sina känslor och därför valde han att fly. Som tur är var han inte alldeles för långt borta, stod på ett säkert avstånd och skällde som tusan.
Han kom till slut för att hälsa när luvan åkt av men inte inom den tiden som fanns, därför står det nu i beskrivningen att han inte tog kontakt med dem.
Men när han äntligen kom fram och insåg att det bara var två tjejer stående där, blev han superglad, hoppade runt och slickade dem om händerna. Men det var lite sent det där.

Vad förvånade mig mest?
Dragkamp. Han hade ingen större lust att köra den! Grejen är att i vardagslivet älskar han kamp! Det är en av de bästa belöningarna han vet under våra rallypass.
Konstigt.

Var det något mer som var intressant?
Ja, Vovvens plötsliga glädje över alla som deltog i provet. Testledaren fick ordentlig hälsning med massa hoppande och slickande, det var nära att hon skulle få en puss vid hanteringen.
Grejen är att Vovven inte riktigt gillar främmande i vardagliga situationer... Och hanteringen... Jaaaa... Det är inte alls så att jag behöver sätta på honom munkorgen när jag klipper klor eller trimmar, inte alls ;-)
Hur som helst så var han mkt glad när han fick hälsa på folk där på klubben under MH:t. Bra, han kommer kanske to his senses ;-)

Inte alls rädd för skott men bara lite för trött på slutet. De sa att när det första skottet avfirades tittade han som om han tänkte "O nej, inte det där också" bara för att han ville hem. Men de andra skotten brydde han inte sig så mkt om - och han fick 2:an där :-)

Matte är iaf mycket, mycket nöjd med beskrivningen :-) Och det var faktiskt ganska rolig upplevelse, gör gärna det igen med min nästa hund :-)

A propos det... Söker en annan ras denna gång. Gärna en lite mindre självständig och lite enklare motiverad hund. Skulle vilja köra bruks med den och kan erbjuda mycket motion (hunden skulle följa med på promenader i dogwalking-verksamheten vilket innebär i princip utevistelse hela dagarna + träning på kvällstid/helger). Gärna en hund som inte fäller konstant men jag är öppen för många förslag.
Måste erkänna att jag blivit kär i jaktlabbar... Och om jag inte hittar någon annan ras som jag gillar ännu bättre (skulle heller ha en hund av en lite mer ovanlig ras)... Då blir det en jaktlabbe så klart :-)

Fast jag är så kär i riesen... och svarta terriern... och hovawarten... Alla är dock mkt självständiga hundar...
Måste tänka, måste tänka...

(blir det en schnauzer till trots allt? :-P)