Efter utbildningshelgen har jag kollat lite bland mina fyrbenta kunder för att lära mig mer om hundarna samt memorera övningarna bättre inför den "riktiga" praktiken senare i år. Redan första dagen slog det mig - jag förstår varför vissa människor dras till vissa hundar.
Som t.ex. en tollare. Vi varit inne på rasen innan vi skaffade Schnauzern och idag när jag vet mycket mer är jag skitglad över att det inte blivit en tollare i vårt hem, iaf inte permanent (sen att jag är dagmatte åt en, det är en annan historia, men då är hon här endast nån timme på morgonen, sen är vi ute en hel del och sen kan jag komma tillbaka till tollarfria hemmet ;-)). För snabbheten, glädjerycken och det där "jag är överallt" skulle jag inte kunna leva med (som sagt, inte permanent).
Men! Jag förstår anledningen till varför vissa väljer tollare som sin ras. För det är härliga hundar med extremt mycket energi. Hundar som man kan få igång på noll tid, som har enorm vilja att vara till lags, suget efter att få jobba och som är riktigt lättmotiverade!
Lättlärda också - tror just "min" tollare har lärt sig hur vi fungerar inne och ute snabbast av alla hundar jag nånsin jobbat med. Hon försökte verkligen passa in, hon jobbade hela tiden med att betrakta och bearbeta det hon såg - vad som gör mig glad, vad som gör mig arg, hur olika förhållanden ser ut mellan mig och hundarna samt hundarna emellan. Hon sög åt sig allt och kunde verkligen utnyttja varenda minsta detalj. Det är verkligen svårt att beskriva men jag har aldrig varit med om en hund som fungerar på det viset (är van vid lite mer egensinniga hundar egentligen - och de som inte varit egensinniga, de var sega istället).
Och så nu... jag har bara provat en endaste övning med henne, en kontaktövning/koncentrationsövning där hon själv behövde jobba mycket. Och det gjorde hon också. När något hon gjorde inte fungerade (alltså belöningen kom inte närmare) ändrade hon direkt, även om det endast handlade om en liten detalj som en tass på ett annat ställe eller rakare rumpa. Och så tänkte jag: skit, att shejpa en tollare måste vara hur roligt som helst och man får MASSOR av olika beteenden som hunden själv bjuder på under så pass kort tid att ingen hinner tröttna! Det kan jag tänka mig är en anledning varför många träningssugna gillar just den rasen.
Samtidigt måste man vara SKITDUKTIG på tajming för i denna hastighet är det verkligen riktigt lätt att missa JUST DET man ville få fram.
Jag vet att sannolikheten att jag NÅNSIN skaffar mig en tollare är faktiskt så nära noll att man nästan skulle kunna säga "det är omöjligt" men som sagt, jag har full förståelse för de förälskade i rasen. Om "min" tollare är en rastypisk tollare (och jag tror hon är det), det vill säga...
A propå skillnaderna, jag erbjöd samma övning till en jaktlabbe. En endaste gång - och den gången var perfekt! Han satt bara där och väntade ut, lugn och sansad PRECIS som jag ville att han skulle vara. Yes, det är en jaktlabbe jag vill ha!
Hehe ja det är faktiskt lite p.g.a eller tack vare tollarens härliga energi och lättlärdhet som jag har skaffat den rasen :) Men det är även som du säger, det gäller att vara SNABB, för allt går ruuuskigt fort och Zorro som har kört shejping ett tag nu bjuder på flera olika beteenden på en gång, man blir aldrig uttråkad när man tränar, snarare brister man ut i skratt pga alla tokigheter som han kommer med! Men det gäller även att ha humor och kunna ta det med en klackspark, annars kan jag tänka mig att man bara blir sjukt frustrerad för att, som du säger, hunden är "överallt" ger järnet för att få sin belöning! ;)
SvaraRadera