Vovvens snö-möte

Gick upp ganska sent (inte ovanligt), tog på mig kläder, öppnade persienner och... vad är det? Snö? Mycket oväntat med tanke på att igår kväll då vi kom hem sent pga den där aktiva promenader-kursen och himlen var klar. Inte ett enda moln på.

Vovven såg i för sig snön i sitt liv men då var han så pass liten att jag inte trodde att han kom ihåg nånting. Så idag skulle det vara hans första gång med snölekar. Först ville han inte alls framåt - det var så intressant att undersöka redan vid huset. Snön är ju mumsig, eller hur? ;-)
Men jag lyckades ta honom ända upp till skogen där han fick springa lös och fortsätta utforska den vita världen. Tja... Det roligaste var ju naturligtvis när matte var med på leken med allt vad det innebär - att springa, hoppa, skratta, skrika (av glädje, of course, haha), ropa, jaga, sparka på snön etc.
Men matte själv var inte mycket bättre ;-) Jag älskar nämligen snö i nästan alla former (undantaget är riktigt blöt snö som bilarna plaskar på dig när du minst anar det i början och slutet på vintern). Det var alltså inte alls svårt att "låtsas" att man har kul för hundens skull :-P

Kurserna går förresten bra. Vi har äntligen hittat en instruktör som vi är riktigt nöjda med. Johan på Fria Hundar vet verkligen vad allt detta med hund- och ägarträning handlar om! Rekommenderar varmt!
På aktiva promenader på Bruks tränar vi mycket hundmöte i nuläget. Nästan alla hundar där är mycket unga (den yngsta tror jag är typ 5 månader, den äldsta ca 2 år) och då är det förstås mycket som måste tränas. Men vi har det mycket roligt där också. Igår t.ex. gjorde vi slalom (en övning i följsamhet) och då fick jag lite råd angående mig och Vovven. Eftersom jag har en mycket go-hund, måste jag vara ännu mer "go" för att det ska funka. Försökte, lyckades, tänker fortsätta.
:-)
Det ständiga dragande som vi så länge kämpat mot när det gäller koppelträning minskade rejält sen jag började med Johans tips. Jag kunde t.o.m. släppa kopplet helt och hållet när vi övade hundmöten där på kursen! Det ser jag som ett stort framsteg då Vovven har en tendens att vara intresserad i allt omkring utom mig.

Rörigt inlägg, som vanligt, men jag skriver så sällan och har så mkt att berätta att det lätt blir så.
Nu ser vi fram emot den 31:a oktober då vi ska till Kennel Wellfith för att trimmas. Matte ska vara med den här gången och lära sig hur man gör det för att kunna trimma Vovven oftare - han behöver det då hans päls fortfarande är ganska mjuk...

Och förresten, han klarar nu att stanna hemma 5 timmar utan nån större problem! Har aldrig förstört nåt i hemmet - han tar bara sina egna saker och gnugar på dem. Men som mest tror jag att han bara ligger och väntar på att vi ska komma tillbaka. Han verkar mycket tröttare då vi äntligen kommer, leker en stund och sen går han och lägger sig och sover som sten i många, många timmar. Jag är lite rädd för att han skäller mycket under tiden men hittills har ingen granne klagat. Tänker prata med grannarna till helgen då vi har höststädning på söndag och fråga runt. Det är inte så att han behöver stanna hemma ensam ofta - i värsta fall kommer det vara 22 dagar på 3 månader (nov-jan) då han är ensam i ca 5 timmar per gång. Vi kanske skaffar en hundvakt, det vore en bra idé, fast jag tycker att hunden ska kunna klara sig ensam då och då.

Nu ligger min stjärna bredvid mig och sover. Jag tänker använda den tiden för att plugga lite. Ikväll kommer min killes mamma och stannar över helgen så det kanske inte blir så mycket plugg då.
Och funderar, förresten... Ska jag satsa både på agility och spår till våren eller ta heller itu med ordentlig lydnad plus t.ex. spår för skoj skull (och aktivering, naturligtvis). Kommer jag ha tid med båda och när jag igen pluggar på heltid (i nuläget 75%)?
Massa frågor i huvudet...