Idag blev det dags för Strike att vara ensam en kort stund för
första gången i livet. Jag placerade godisbitar på olika ställen i
vardagsrummet för att hålla honom sysselsätt och själv gick ut med
soporna. När jag var tillbax vid dörren, lyssnade jag lite på vad
lilla vovven gjorde inne. Han verkade låta lite grann, men efter
några sekunder blev det tysk och då gick jag in och belönade honom.
Tycker han var riktigt duktig, min lilla sötis...
När jag kom in, satt han på mattan i vardagsrummet och sniffade runt
efter mer godis, hihi :-)
Tiden går och vi har inte hittat rätt veterinär än... 2.5 vecka
till och musen måste vaccineras igen. Oj, vad han kommer att hata oss
efter det... Nästan mer än han gör när jag försöker borsta hans
tassar ;-) Btw, hur lär man en valp att stå fint när man pysslar
runt den? Strike gillar definitivt inte när jag rör vid honom på
detta sätt, alltså mer borstar, menar jag :-P
Det är förresten så svårt att åka till jobbet nu och fokusera på
andra saker än min lilla älskling... :-( Jag saknar honom och saknar
min man med - vi får numera inte så mkt tid tillsammans som jag är
van vid. Sova i separata sängar hjälper inte precis när man är
relativt nygift. Det kanske är dags för oss att flytta tillbaka till
sovrummet? Strike har redan anpassat sig till att bo med oss. Idag
somnade han även t o m i matrummet där jag satt vid datorn - det var
första gången sen vi hämtade honom för 8 dagar sen. Tidigare kunde
han inte somna nån annanstans än under bordet i vardagsrummet eller i
soffan med oss.
Det är kanske värt å prova nu till helgen :-)
Nu är jag tillbaka på jobbet, fast jag jobbar ju såna konstiga tider och dagar att nu, trots att det är måndag idag, är jag ledig i tre dagar för att återkomma till arbetet på torsdag och fredag och sen vara ledig lör-mån. Men i förra veckan hade jag en veckas semester och då hände det saker.
1. Apport-träning vid Lillsjön
2. Simning i Mälaren vid Ålstensbadet
3. Stockholms Hunddag i Kungsträdgården
4. Avslutning på valpkursen hos Sirius Hundcenter
5. Besök på Hundöarna/Hundarnas Ö, Drottningholm/Lovön.
Det sistnämnda älskade jag själv, hihi. Vovven tyckte dock mest om att simma i Mälaren. Han hade varit i vattnet förut men uppfattat det som nåt farligt, verkar det som. Men nu... Nu såg han att man också kan ha kul i vattnet (vi fick lite hemlig hjälp från en cocker spaniel, som Vovven beaktade under hans tid i vattnet). Att matte kastar en pinne i vattnet och Vovven simmar iväg för att hämta den tyckte han absolut om! :-)
Men han ser riktigt roligt ut när han är blöt - pälsen blir liksom lik fårpäls.
På bilden bredvid simmar husse och Vovven. Mattes badräkt har tyvärr gått sönder så det blev inget sim för henne, trots att vattnets temperatur var högre än 20 grader.Hundöarna var som sagt underbara. Vovven fick nosa nya spår, träffa nya kompisar (eller närmare sagt en kompis eftersom alla hundar var så mkt större och äldre än han) - allt var spännande. Det tråkiga var bara att man inte kunde gå in i vattnet och det tyckte Vovven inte om men han försökte göra det många gånger :-)
Jag har varit "hundlös" i alldeles för många år, tycker jag... Lämnade Nora hemma hos föräldrarna och flyttade hemifrån för nästan 7 år sen och vår Vovve kom till oss den 15:e april i år. Men numera säger jag: aldrig igen :-) Jag vill ha hundsällskap så länge jag bara orkar att ta hand om det själv :-D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar